Här är idrottens samhällsekonomiska nytta

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

I vardagen har idrotten normalt ett enormnt stort ekonomiskt värde av allt utövande, konsumtion, produktion och export. Det anses motsvara mer än 2 procent, dvs 100 miljarder kr  av BNP  4700 miljarder kr (2019) i Sverige ( EU, SCB m fl). Därigenom skapas ca 110 000 årsarbeten (2019).

Idrottens största samhällsekonomiska nytta finns dock i dess skapande av samspel, sociala strukturer, normer och arbetsetik. Allt ännu mera aktualiserat i denna pandemi. Betydelsen av idrott förstärks ytterligare – utan att någon har bett om att det skulle ske under de här villkoren…

Tävlan i all dess olika former tar sig uttryck på de flesa områdena i samhället och skapar totalt en gigantisk bild av idrottens bredd och omfång - inte minst ekonomiskt

 

Jag har i ett antal rapporter visat att de olika idrotter har olika typer av nyttovärden i samhället. Stora publiksporter skapar stora skatteinkomster. Men det finns större samhällsekonomiska effekter. Notera, det här gäller ett normalt år och visar idrottens värde i samhällsekonomiska termer, men det är också grunden till regeringens beräkning av statligt coronastöd.

Folkhälsoeffekterna av  de ca 19 000 idrottsföreningarnas ansträngningar finns hos respektive individ. Men alla unga som dominerar RF-verksamheten har redan låga sjukvårdskostnader och får inga sjukersättningar. Värdet mätt som kostnadsminskningar av färre besök och behandlingar i sjukvården (vårdcentraler, somatik och psykiatri) utgår i våra utvärderingar och mätningar från medeltalet för hela befolkningen, 50 000 kr per invånare och år men utgör hos unga egentligen låga värden kring 4-6 000 kr per år. 

En grov kalkyl kan säga att 10 procent mer fysisk aktivitet (hos tre miljoner unga friska individer dvs 30 procent av total befolkning) jämfört med idag kan ge 2 procent mindre sjukvårdskostnader. Det kan beräknas som 2 procent på 4-6 000 kr per år gånger 3 miljoner aktiva= 3 miljarder per år.

Bedömningen att idrotten har dämpande effekter på brottslighet och störningar i allmänhet som är 180 miljarder, dvs 18 000 kr per invånare.  Om den har 10 procent effekt via alla idrottsaktiva skulle det betyda en samhällsnytta på 0,1 ggr 3 miljoner gånger18 000 kr = 5,4 miljarder kr per år i Sverige.

Däremot har idrottens effekter på de ungas ordnade vardag, tidsdisciplin, läxläsning, flit i skolan, socialt samspel mm ett mycket större värde. Större än vad vi kunde se tidigare. Bättre skolresultat, bättre självförtroende och mer utbildning leder till bättre yrken med högre lön. Antag t ex att tre miljoner unga aktiva skapar bättre studier, fler färdiga gymnasieutbildningar, fler postgymnasiala utbildningar med högre produktivitet och högre BNP. 

Hög BNP skapas av att alla arbetar och driver företag på effektiva sätt. BNP per individ i snitt kan då höjas och vi beräknar grovt att det extra BNP-tillskottet som detta ger kan vara tre miljoner gånger (lågt räknat)10 000 kr i individuell BNP-ökning = 30 miljarder kr per år. 

Social och ekonomiskt forskning pekar på betydande effekter i BNP ( Putnam, Asplund, Granovettter med flera)  skapad av social samverkan och socialitet i kultur, idrott och andra gemenskaper till kanske 10-30 procent av BNP. IEC bedömer att just idrottsdeltagandes sociala och fostrande effekt just i Sverige (och Norden) är en ovanligt stark faktor jämfört med många andra nationer. 

Vi börjar förstå de krafter som skapar ett effektivt näringsliv och samhälle i övrigt.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Efter exakt 13 månader var Brynäs tillbaka i SHL.
Den 23 mars 2023 badade Gävle i tårar sedan Malmö  skickat gästrikarna till Hockeyallsvenskan efter seger i den femte kvalmatchen.
Den 23 april 2024 förvandlades Johanneshov till ett lyckohav. Brynäs hade ”svept” Djurgården med 4-0 i matchserien och stor matchhjälte på ”Hovet” var 21-årige Oliver Tärnström,  ironiskt nog uppväxt i Stockholm och fostrad i AIK:s ungdomsled.

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

SOK:s orsförande, hans von Uthman har bestämda åsikter om Framtidens eliidrott i Sverige.
Idrottsrörelsen söker ökat stöd  från både politiker och näringsliv, samt ökad förståelse för elitidrottens fördelar och utmaningar.
Bakgrunden är en rapport från  Centrum för Idrottsforskning (CIF), presenterad i Idrottens Affärer. CIF:s utredare Johan R Norberg slår fast att internationell toppidrott präglas av global kapprustning.  

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

”Gör golfen vildare”. Med den slogan lanserar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) ett nytt  samarbete  En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.
Kampanjen Gör golfen vildare  riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.

Sedan starten 1991 har den ideella organisationen Folkspel, via främst BingoLotto och Sverigelotten, betalat ut uppemot 18 miljarder till svenskt föreningsliv.  Men det är inte nog.nu startar Folkspel Joyna, ett nytt digital tlotteri.

Lagom som många sportentusiaster hade fått ordning på valet av kanal och visste hur man tekniskt går tillväga – då lanseras en ny streamingtjänst och vänder upp och ned på allt som människor har lärt sig och vant sig vid. 

Köp – och säljfesten rasar med oförminskad intensitet i hockeyns högsta divisioner. Vad som tidigare dementerats med eftertryck blir den här årstiden till sanningar. Kontrakt rivs, och nya skrivs. 
Att SHL-lag har spelare i karantän, och vägrar  tillträde till omklädningsrum, har mindre betydelse – bara kontraktssumma och längd är tilltalande.