En mediaprofessor i nattmössan

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Kvinnorna har tagit över sportsidorna. Det är DN som tutar i basunen och tror sig har kommit på något sensationellt. Det är synnerligen märkligt och dessutom väljer de flesta idrottskonsumenter strikt efter kvalitet och underhållningsvärde. Könet är underordnat.
Visst skrevs det och det var inte annat än naturligt. Precis som vid så många andra tillfällen, menar Åke Stolt i sin krönika. Foto: Scanpix

 

Den klena undersökning tidningen bygger sitt påstående på gjordes mellan 15 juni och 25 juli, d v s under den period då Pia Sundhage genomgick sin kanonisering i de svenska medierna och EM i fotboll (för kvinnor) arrangerades i Sverige.

Det är ungefär som att göra en mätning av det politiska materialet i tidningarna under socialdemokraternas partikongress och konstatera att sossarna favoriseras i medierna.

Trodde forskare ställde högre krav

Men det märkligaste av allt; på denna tendentiösa och korta undersökning uttalar sig Gunilla Jarlbro, professor i Media- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, bestämt och finner bevis för att tidningarna vaknat och att kvinnliga reportrar ökat genusmedvetandet på tidningsredaktionerna.

Jag trodde verkligen att den akademiska forskarvärlden ställde högre krav på undersökningar innan professorer drog sina slutsatser.

Hon talar nämligen helt i nattmössan.

Vore att nedvärdera kvinnliga reportrar

Det är inte förekomsten av kvinnliga reportrar som förklarar den kompakta bevakningen av dam-EM i fotboll. Inte heller baskettjejernas internationella framgångar. Att Serena Williams kom till Båstad, att Frida Wallberg hjärnskadades i ringen, att Irene Eklund slagit ett 30 år gammalt rekord, att Sarah Sjöström tagit EM-guld är framgångar och händelser som är journalistiskt självklara att rapportera, har inte ett dugg med eventuellt nytänkande på sportredaktionerna eller förekomst av kvinnliga reportrar att göra.

Det skulle vara att nedvärdera de många duktiga kvinnliga reportrarna i svensk sportpress på senare år, att hävda att de gör sina bedömningar utifrån genusperspektiv istället för journalistisk fingertoppskänsla.

Tidningar skall inte redigeras på genusmässiga utan journalistiska grunder. Det  är prestationer, genomslagskraft, konkurrens, kvalitet, internationella meriter, attraktionskraft, publikintresse mm som styr vad som skall stå i tidningen. Så sker vanligtvis - EM-turneringen nyligen var möjligen ett hysteriskt undantag - och det är absolut ingenting nytt.

Då hade det varit skillnad

Jag menar, om DN gjort sin undersökning under vardagsfotbollen - när t ex herrmatcherna i Malmö lockar 15 000 åskådare och tjejerna endast 700, trots den makalösa EM-publiciteten, eller under ishockeysäsongen, så hade man funnit att kvinnorna inte tagit över sportsidorna.

Kvinnorna har absolut inte varit förfördelade i svensk press. De har fått förtjänad publicitet. Länge. I simning har Therese Alshammar och Sarah Sjöström dominerat, ingen manlig simmare har haft en chans i mediamatchen.

I skidor handlar det lika mycket om Charlotte Kalla, Anna Haag och Ida Ingmarsdotter som om Johan Olsson och Marcus Hellner. I varje fall är det helt prestationerna som dikterar publiciteten. Precis som det skall vara.

För att inte tala om Anja Pärson som utklassat allt.

Svenska kvinnor är bäst i världen

I skidskytte har Forsberg, Aco och Helena Jonsson sett till att ge övervikt åt damsidan.

I friidrott har Kajsa Bergqvist och Carolina Klüft aldrig behövt uppleva att de fått operera i skuggan av Stefan Holm eller Christian Olsson. Snarare tvärtom.

Att svenska kvinnor är bäst i världen är ingen ny upptäckt. Det har vi vetat och beskrivit länge.

"Tidningarna har väl vaknat och insett att den andra hälften av befolkningen också är oerhört sportintresserad", säger professor Jarlbro.

Varför går de då inte på damfotboll?

Tror hon verkligen att en tidning skriver om kvinnliga prestationer för att få kvinnliga läsare?

Om halva befolkningen ( den kvinnliga) skulle välja kvinnlig fotboll borde damallsvenskan i så fall ha samma publiksnitt som herrallsvenskan.

Knappast så va?

Intresset för fotboll har ökat enormt bland kvinnor de senaste decennierna. Men i huvudsak för manlig fotboll.

Vi väljer efter kvalitet och värde

De flesta idrottskonsumenter väljer strikt efter kvalitet och underhållningsvärde. Könet underordnat.

Jag läser, precis som säkert de flesta män, om intressanta personligheter i sportens värld. Kvinnor lika intressanta som män. Naturligtvis.

Och svensk idrott har under rätt lång tid nu haft exceptionellt framgångsrika kvinnor på den internationella scenen. Och de har på intet vis missgynnats i medierna.

Om kvinnor tar mera på plats på sportsidorna så beror det vanligtvis på att de sportsligt förtjänar det, inte att några sportredaktioner "har vaknat".

Mest orolig över den professorn

Att sedan fotbollen och ishockeyn styr över dominansen åt manligt håll är en annan sak. Inte så mycket att göra åt tror jag. Inte heller det är en genusfråga utan ett resultat av korrekt journalistisk bedömning.

Tidningar skall inte försöka skapa en jämställd värld för att sedan skildra den utan bevaka världen så som den ser ut.

De tidningar som görs till genusprojekt kommer snart att gå i graven.

Men nu oroas jag mest för studenterna vid Media- och kommunikation vid Lunds universitet som har en professor som drar "säkra" slutsatser på helt värdelösa forskningsresultat.

Åke Stolt

Författare och föreläsare, f d sportchef och krönikör på Sydsvenska Dagbladet.

Peter Kastensson (inte verifierad)

tors, 2013-08-08 09:03

1. Genus

Hej Åke, Två helsidor i din gamla tidning Sydsvenskan inför LdB Malmös senaste match i damernas elitserie i fotboll. Som lockade 712 åskådare, säkert hälften fribiljetter. Jag vågar påstå att en dylik bevakning nog ändå är genusrelaterad. Men Sydsvenskan är ju tyvärr också på väg mot graven. I övrigt håller jag - som nästan alltid - med dig.

Anders Jacobsson (inte verifierad)

tors, 2013-08-08 09:29

2. Har rätt

Åke har rätt på varje punkt.

Åke Stolt (inte verifierad)

tors, 2013-08-08 11:09

3. Genus

Hej Peter. Tyvärr kan jag inte motsäga dig på denna punkt.

Sven Essen (inte verifierad)

sön, 2013-08-11 18:50

4. Genus och idrott

Lagidrotter som fotboll, hockey, handboll, basket, bandy o s v är företeelser, som obarmhärtigt avslöjar vad publiken anser vara underhållning att betala för. Bevisen kan sägas vara publikframgångarna för tjejerna i handboll och basket.

AIK Fotboll AB:s delårsrapport, perioden januari-mars 2024, är ingen munter läsning för nyvalde ordföranden Mikael Jomer, 40 år, civilekonom och operativ chef för ett medicinteknikföretag. Han kommer närmast från förtroende uppdrag i Svarta Massan, en fristående ekonomisk förening som finns i AIK:s bakgrund.

Resultatet, drift, för perioden är minus 37,5 miljoner kronor och vd Fredrik Söderberg flaggar för att spelarförsäljningar blir nödvändiga under sommarens transfer fönster.

Reglerna för moms på uthyrning av fastigheter är ett hinder och gör det svårt för idrottsföreningar att hyra lokaler. Idag har regeringen beslutat att reglerna ska ses över. Johan Karlsson, skattejurist å Riksidrottsförbundet, har ansvar för ärendet och gläds över snabb hantering

Nej, några pengar tillbaka blir det inte för de motionslöparna som hade betalat in startavgift till Göteborgsvarvet 2021, men som sedan tvingades acceptera att Coronapandemin stoppade ett genomförande.

Göteborgs Friidrottsförbund stämdes då av Konsumentombudsmannen och Nu har två domstolar instämt i arrangörens linje – och de slipper betala tillbaka pengarna, enligt Göteborgs-Posten.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

”Gör golfen vildare”. Med den slogan lanserar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) ett nytt  samarbete  En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.
Kampanjen Gör golfen vildare  riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.

Sedan starten 1991 har den ideella organisationen Folkspel, via främst BingoLotto och Sverigelotten, betalat ut uppemot 18 miljarder till svenskt föreningsliv.  Men det är inte nog.nu startar Folkspel Joyna, ett nytt digital tlotteri.

Lagom som många sportentusiaster hade fått ordning på valet av kanal och visste hur man tekniskt går tillväga – då lanseras en ny streamingtjänst och vänder upp och ned på allt som människor har lärt sig och vant sig vid. 

Köp – och säljfesten rasar med oförminskad intensitet i hockeyns högsta divisioner. Vad som tidigare dementerats med eftertryck blir den här årstiden till sanningar. Kontrakt rivs, och nya skrivs. 
Att SHL-lag har spelare i karantän, och vägrar  tillträde till omklädningsrum, har mindre betydelse – bara kontraktssumma och längd är tilltalande.