Framtidens idrottsanläggning, hur ser den ut?
I samband med matchen Sverige-Ryssland i Beijer Hockey kungjordes hur framtidens isanläggning kan komma att se.
För ett par år sedan började ishockeyförbundets anläggningskommitté att belysa ishockeyns anläggningar utifrån olika perspektiv inom ramen för det de benämner Vision 100.
Brist på nya planer/ytor
Utmaningarna handlar både om att tillgodose behovet av isanläggningar/ytor, där förbundet icke förvånande pekar på att det råder en stor brist, i synnerhet i växande städer, och att det krävs nytänkande, främst vad det gäller mångfunktionalitet. Vidare måste olika former av idrottande utanför den traditionella föreningsidrottens ramar, inkluderingsproblematiken, ökande miljökrav etc beaktas.
I de riktlinjer för ishockeyns anläggningar som publicerades 2018 under den talande rubriken ”Den aktiva anläggningen – mer än bara isen” framgår det att framtidens anläggning bör syfta till att skapa och stärka engagemanget för ishockey och skridskoåkning men också för fysisk aktivitet och aktiva möten i samhället mer generellt och mellan idrotter och kön i alla åldrar. Den aktiva anläggningen karaktäriseras av:
• Tillgänglig
• Flexibel
• Mötesplats för alla
• Inbjudande och trivsamma gränszoner
• Ytor för rörelse – spontanidrott och organiserad träning
• Grön och hållbar ekonomiskt
ishockeyförbundet har här byggt kunskap. Frågan är dock hur allt ska omsättas konkret. Här behövde ishockeyförbundet input. Därför utlyste förbundet i höstas en arkitekttävlig för studenter:
Tävlingsuppgiften syftade till att stimulera kreativt tänkande och nya idéer för att utveckla (is)idrottsanläggningen i samhället och belysa hur idrottsanläggningar kan kombineras med andra funktioner för en förbättrad ekonomisk genomförbarhet. Målet var också att öka intresset för och nytänkande rörande utformningen av idrottsytor för ishockey och skridskoidrott bland framtidens arkitekter.
21 förslag från arkitektstudenter
21 spännande tävlingsförslag inkom från studentteam över hela Sverige. Arkitektstudenter är de som ska rita anläggningar i framtiden. Att de börjar reflektera över idrottens anläggningar utifrån nya perspektiv är utmärkt. Det är inte något som redan etablerade arkitekter fått med sig. Det märks tyvärr ofta när anläggningar skapas.
Jag hade glädjen att medverka i bedömningsjuryn som i övrigt bestod av ett par arkitekter, en fastighetsutvecklare och representant för RF respektive Ishockeyförbundet. Hur ofta träffas personer från olika sektorer för att nöta och blöta anläggningsfrågor? Bara en sådan sak!
Förslagen kanske inte bli verklighet, i alla fall inte i sin helhet (det är ju inte gratis att bygga anläggningar som dessa). De utgör emellertid utmärkta inspirationskällor.
Det vinnande bidraget, som går under namnet Stadshall och är skapat av Fabian Reppen & Samuel Vilson, Chalmers Tekniska Högskola & KTH Arkitektur, är inte direkt spektakulärt. Det är själva poängen. Att förslaget vann motiveras bl a på följande sätt: Stadshall är en tydligt offentlig byggnad i den urbana kontexten. Med en inbjudande öppenhet upplevs byggnaden som ett medborgarhus som bjuder in olika målgrupper, med ishallen i centrum. Förslaget kombinerar vacker arkitektur med realistiska och genomarbetade lösningar där ytor för föreningsidrott, spontanaktivitet och ytor att ”hänga på” håller ihop byggnaden.
Två bidrag fick utmärkelser för särskilt kreativa och nytänkande idéer. Det ena bidraget, TEK-Centralen (Olle Johnsson & Elias Sandberg, Chalmers Tekniska Högskola), ger förslag på hur existerande bergrum kan omvandlas till underjordiska skridskopalats. Förslaget visar ett exempel i direkt anslutning till en tunnelbaneperrong i Stockholm. Tanken är intressant i en tid då trycket på marken och kraven på förtätning är stora.
Kan ses i Idrottens Hus
Det andra bidraget som fick en särskild utmärkelse var Isparken (Axel Svenstam, Elias Brulin, Thomas Åström & Karl Warrol, Lunds Tekniska Högskola), en anläggning där ytor för såväl spontanaktivitet som föreningsidrott förenas på ett lekfullt och attraktivt sätt. Inomhusmiljöer och utomhusmiljöer inryms i förslaget och det finns en hierarki av ytor från de helt offentliga till de mer organiserade och formaliserade. Anläggningen skulle utgöra ett attraktivt inslag i staden.
Tävlingsförslagen kommer att ställas ut i Idrottens Hus, Stockholm den 1–15 mars för allmänheten och andra idrotter att ta del av framtidens idrottsanläggning. Vidare kommer tävlingsförslagen ställas ut med övriga evenemang som Svenska Ishockeyförbundet arrangerar.
Samtliga exempel finns också här:
Hur ska Svenska Ishockeyförbundet gå vidare? Ett led i arbetet blir att sammanställa en inspirationskatalog för kommuner, idrottsföreningar, arkitekter, exploatörer m fl att ta del av. Ett annat måste bli att kommunicera med andra idrotter, främst andra isidrotter, om hur de tillsammans – med utgångspunkt i de idéer som tävlingen alstrat – kan tänka nytt. Det låter enkelt, men det är det inte.
Vem har ansvaret? Vem ska finansiera? Vem ska äga och driva? Hur kan samverkansmodeller skapas? Hur kan olika idrotters behov förenas? Hur kan olika idrotter och aktörer göra avkall på förgivet tagna behov och krav? Och framförallt: hur kan idrotten i alla dess former se nytänkande som något nödvändigt och inspirerande?
Alla idrotter har inte Svenska Ishockeyförbundets resurser, men alla kan på något sätt inspireras av den process som är igång.
Avslutningsvis kan jag avslöja att jag inte är någon stor skridskoåkare. Inte alls. Men om isanläggningar i framtiden ser ut som i tävlingsförslagen kommer jag definitivt att åka mer.
Mest lästa just nu
Politikerna i Motala torde vara nöjda. I fortsättningen slipper de tjatat om att bygga bandyhall. De styrande har nämligen lyckats krossa elitklubben. IFK Motala ger upp platsen i Elitserien och entusiasmen i klubben försvinner. Likvideringen pågår, spelare och lämnar klubben och entusiasmen allmänt i IFK är på lägsta nivå
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Sedan starten 1991 har den ideella organisationen Folkspel, via främst BingoLotto och Sverigelotten, betalat ut uppemot 18 miljarder till svenskt föreningsliv. Men det är inte nog.nu startar Folkspel Joyna, ett nytt digital tlotteri.
Lagom som många sportentusiaster hade fått ordning på valet av kanal och visste hur man tekniskt går tillväga – då lanseras en ny streamingtjänst och vänder upp och ned på allt som människor har lärt sig och vant sig vid.
Skriv kommentar