Datum nalkas då Sveriges Ishockeyförbund ställs till svars. Alla framträdande ledare träffas ansikte mot ansikte vid förbundets ordförandekonfrens den 15 november.

Vilken linje väljer förbundet?

Då ska förbundets ansvariga presentera planen för hur verksamheten ska fortgå utan 25 miljoner.

Radiosporten har pratat med ordförandena i flera av distrikten och många oroar sig för att anslagen ska bli lägre och att serieavgifterna ska höjas.

Frågan är vilka sparmetoder som krävs. Svaret angår många. Hockeyettan representerar ett antal föreningar och där känner ordföranden Ronnie Glysing tvivel.

De får spara själva

- Vår uppfattning är att det finns en uppenbar risk att de centrala nivåerna kommer att välja högre avgifter istället för att man rationaliserar verksamheten, säger Glysing som anser att förbundet får göra som föreningarna.

Till Sportradion säger han:

- Man får göra besparingar och se till att man blir bättre på att dra in pengar för det är inte meningen att föreningslivet ska vara med och finansiera detta.

Antingen eller

Antingen sparar förbundet på central nivå och att klubbarna undkommer eller, ja, det är klubbarnas farhågor, det är ute i hockey-Sverige som indragningar måste ske.

Förbundet har upprättat sin plan. Via besparingar och ökade intäkter ska man bygga ett överskott på 5 miljoner kronor per år. 

- Vi ser över hela verksamheten men just nu är inte anslaget till distrikten det som behöver ändras, säger Englund som inte kan peka ut några konkreta besparingar.

- Vi kommer att kontakta distrikten i god tid innan konferensen med de förslag vi har och då får de ta ställning till de presentationer som vi lägger fram.