Vi måste värna om den svenska modellen

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

På fredag är sista dagen för klubbar att söka kompensation för ekonomiska konsekvenser till följd av Corona. I samband med att alla klubbar ska redovisa sina förlorade intäkter så blir det tydligt hur starkt beroende klubbar är av extra intäkter och möjligheten att tjäna extra pengar till sin verksamhet. Det lär bli mycket stora summor när RF räknar ihop och då syns ändå bara en liten del av vad Corona kostar idrotten. 

Det statliga bidraget är betydelsefullt och ska inte förringas men kraften i idrotten större än så och mestadels lokal. Den svenska föreningsmodellen bygger på att föreningar kan driva verksamheter via både tävlingar och hävdvunnen verksamhet. Betydelsen av detta blir nu verkligen synbart när de ekonomiska konsekvenserna av Corona på föreningarnas verksamhet redovisas. 

Beroendet av arrangemang

Konsekvenser tydliggörs över hela landet. I Lycksele så redovisar den genomsnittliga föreningen en utebliven intäkt på 270 000 kronor. I Östersund pratar de lokala medierna om de ekonomiska konsekvenserna i många miljoner för klubbarna och staden eftersom Storsjöcupen ställts in. En cup som gjorde rekord i fjol. 

I Göteborg har staden insett att RF:s medel inte kommer att räcka. Staden kommer ge 3 miljoner extra i stöd till uteblivna arrangemangsintäkter till klubbar. Aktiviteten inom klubbar och städer är beroende av externa medel. Bara inom friidrotten har mer än 52 procent av alla klubbar ett lopp som ger extra intäkter. 

Hur ska man ge förutsättningar för klubbar att kunna utveckla sin verksamhet?

Även om det lilla stödet, som sipprar ned från RF:s 500 miljoner, kan komma de olika klubbarna och eldsjälarna tillgodo vilket upplevs som värdefullt, så är det än viktigare att vi säkerställer förutsättningar för att den svenska modellen. Vi behöver se till att vi kan fortsätta att kombinera offentligt stöd med ytterligare resurser från lopp, cuper och annan traditionell verksamhet för att föreningar ska kunna växa sig starka igen. 

Detta är inte självklart. Det finns nu en stark drivkraft från Konsumentverket att se till att idrottsföreningar ska ses som näringslivsaktörer och att man inte behandlar den särart som gjort att svensk idrottsrörelse är bred och vital. 

I RF:s redovisning om ekonomiska konsekvenser (2990 svarande föreningar) säger sex procent av idrottsföreningarna att nedläggning av föreningen är en högst möjlig åtgärd till följd av Corona. Om inte vi ser till att klubbar kan verka på ett effektivt sätt framöver så blir sårbarheten än större och troligen också en ovilja att engagera sig i ledning och utveckling av föreningar.

Föreningarnas vitalitet avgörande

De stora ekonomiska konsekvenserna visar tydligt att idrottsverksamheten börjar i det lokala. Vi är otroligt beroende av föreningarna för att få tillbaka vitaliteten i event, i cuper och i elitsatsningar. Men också i de nya möjligheter som kommer när idrotten ska hjälpa Sverige tillbaka från krisen genom att exempelvis motverka psykisk ohälsa.

För att göra detta behöver RF verka för att skapa än bättre förutsättningar för att driva föreningar och för föreningsutveckling. En utveckling som inte bara handlar om att vara som man alltid varit utan även tänka på hur föreningar kan fortsätta vara utvecklingsfrämjande i den lokala miljön. På detta sätt kan idrotten förbli relevant lokalt och medlen för idrotten bli än större.

Staffan Movin

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.