Idrotten kan bli ändå bättre

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Idrotten måste överleva! Efter all min kritik vill jag nu föreslå en rad konkreta och konstruktiva åtgärder.
"Vi kan göra idrott så mycket bättre och roligare", menar Willy Berggren. Foto: TT

 

Under mina år som eldsjäl/entreprenör inom idrott har jag besökt många kommuner och  idrottsorganisationer med flera. Jag har efterlyst ett ”Idrottspolitiskt handlingsprogram” och förvånats över hur få som har ett sådant. 

Berör ändå 3 miljoner människor

Det är som att ställa frågan till en idrottare som saknar ett träningsprogram, som inte för dagbok, inte gör återkommande analyser för att se om vederbörande styr mot uppsatta mål… 

Hur kan du veta vart du är på väg om du inte har någon plan för detta? Är alltid min reaktion inför de svaren.

Vid RF:s politikerfrukostmöten inför valet ställde jag samma fråga. Ett (!) parti hade ett sådant program. Vår nuvarande regering hade inget. 

Och då handlar det om idrotten och 3 miljoner medlemmar... 

Måste finnas en plan

För mig är det självklart att alla borde ha tydliga planer för vad man vill och jobba för att uppnå. 

Ni som läst mina tidigare krönikor vet att jag retar upp mig på att politiker ofta stjälper över viktiga områden de själva inte klarar på idrotten. Som jämställdhet, integration, miljöcertifiering mm. Områden som ur samhällsbyggande är viktiga men, knappast idrottens huvuduppgift. 

Så därför, se här praktisk idrottspolitik över sex viktiga huvudområden plus två konkreta slutsatser:

1. Idrott i skolan

Våra kommuner är huvudman för skolan. Visa det! Återinför idrott varje dag i skolan, som obligatoriskt ämne på gymnasiet.

Vi vet genom många undersökningar att barn och unga som är fysiskt aktiva har högre skolprestationer än de som inte gör det. Det är inte mer matte och svenska som med automatik ger högre skolprestationer. 

Ge också idrottslärarnas deras förberedelsetimme. Stöd det lokala föreningslivet genom att erbjuda gratis förtur till skolans lokaler vid skoldagens slut – och arvodera unga ledare från den lokala föreningen som vill ta hand om skolans elever inom idrott.

2. Idrotten i föreningar

Inför två olika föreningsbidrag.

Klubbar med 300 aktiva medlemmar kan halvtidsanställa en föreningskonsulent som tar administrativt ansvar. Samma klubb kan också halvtidsanställa en GIH-utbildad tränare vars huvuduppdrag blir att utbilda och samordna de ideella tränarna/träningsledarna i klubben. Inför 0-taxa för klubbarna i alla kommunala idrottsanläggningar.

3. Ett genomtänkt stöd till elitidrotten

Ca 50 000 idrottare i vårt land befinner sig i en situation där de satsar på att nå nationell elit inom sin idrott. 95 procent av dessa ser aldrig ens röken av pengar för att klara sin satsning. Men så är det bara ett fåtal som når toppen. 

När en ung idrottare bestämmer sig för att elitsatsa startar en tioårig resurskrävande satsning.

Det innebär dubbla träningspass varje dag året om. Här kommer merparten av de här tjejerna och killarna att förr eller senare hamna i konflikt med dubbla karriärer – studier och idrott och en civil karriär efter idrottstiden. De flesta kommer att avstå idrotten pga bristande stöd. 

Jag efterlyser en sammanhängande kedja från förening, grundskola, gymnasium, högskola där varje del i kedjan får ett väl genomtänkt och resursstarkt stöd för att kombinera studier och idrott över lång tid. 

Det krävs politiska beslut som säger att elitidrott är viktigt för vår nation. Det behövs kompetenta ledare och tränare, ett program, ekonomiska tydliga resurser som bygger på lång insikt. Idag finns ett bra system av idrottsgymnasier och några spridda platser där kommuner och högskolor gått samman. Men det räcker inte! Se hur man gör detta i Norge, Tyskland, Danmark, USA, Canada, England, Japan och Australien. Vi är långt, långt, långt efter dessa nationer.

4. Nationell gemensam plan för evenemang

Halva landets befolkning sitter bänkade framför TV:n och ser på stora idrottsarrangemang, VM, OS m fl. Det finns ett stort och äkta intresse för att våra främsta atleter hävdar sig internationellt.

Men, att få fram ett stöd som ser till att dessa kämpar får rimliga livsvillkor verkar aldrig vara ”någons” ansvar. Mycket märkligt!

Se på VM på skidor i Falun. Vi fylls av stolthet när vi ser ett publikt och idrottsligt succéarrangemang. T o m vår statsminister är på plats... 

Givetvis borde  den här typen av tävlingar vara en del av en nationell plan med ett visst antal stora idrottsarrangemang och stora mästerskap till Sverige. 

I dag råder en ytterst märklig ekvation. Varför ska staten få ta emot de enorma sammanlagda skatteintäkterna från idrottens arrangemang – men inte bidra när det behövs?  

5. Nationell avstamp för lokala arrangemang

De flesta mindre arrangörer lever farligt. Ideella ledare får ta stora administrativa, arbetskrävande och ekonomiska ansvar. Många gillar det – till dess att de hamnar i riskzonen. För att få fler arrangemang borde de ingå i kommunala evenemangsguider. Då kan de olika parterna prata ihop sig och bidra från olika håll. 

Dessutom, 0-taxa ska gälla tillstånd, mark och anläggningar och med tjänstemän och personal som hjälper till och underlättar.

Med denna typ av överenskommelser och stöd lyfter vi idrottsklubbar i Sverige att genomföra tiotusentals små och medelstora arrangemang. Många kommuner gör detta redan idag men, det är långt ifrån vanligt.

6. Motion och folkhälsa

Glädjande många svenskar tar eget ansvar för att motionera. Många köper träningskort eller deltar i olika motionsarrangemang. Det är att ta eget ansvar och borde gälla flertalet. Motsatsen är att kostnaderna för sjukvård fortsätter att skena. 

Hälsa är ett personligt ansvar. Många fler föräldrar borde också inse att det gäller även deras familj, deras egna barn och ungdomar. 

1 miljon svenskar motionerar regelbundet, men alltför många gör inte någonting för sin hälsa. Detta är inte samhällets ansvar, inte heller idrottsrörelsens ansvar – utan ditt eget. 

Med ett större engagemang från stat och regering, riksdag, kommuner på olika sätt blir det så mycket smidigare att bygga enkla funktionella anläggningar i närområden, vid motionsslingan mm.

Det behövs och det blir enklare även här med en nationell plan som tar sin kraft från vad varje part kan bidra med. Idrotten kan göra massor.

Slutligen…

500 miljoner kronor finns redan i det sk ”Idrottslyftet”. Mitt förslag: Lägg ned detta! I stället för att pytsa ut pengarna här och där skvättvis föreslår jag följande:

Låt 5 000 klubbar få chansen att anställa en klubbkonsulent och en tränare. Det skapar ett långsiktigt mervärde som stadgar en idrottsrörelse som också behöver få ordning på sin vardag.

Låt 20 orter i Sverige få prova på ”Idrott á la östtysk modell” (har givetvis inget med doping och fascism att göra). På varje ort finns en kommun och en multianläggning, där åtta-tio olika lokala idrottsklubbar kan och borde bidra med ledare och tränare som får erbjud barn och ungdomar att mixidrotta två timmar varje vardag och testa tv-fyra idrotter per dag. ”Skitkul”skulle ungarna säga. Vi skulle slippa diskutera ”tidig specialisering” och okunniga ledare.

Nu har jag försökt gå före och göra…. Vilka vill följa efter men utan att bara tycka?

Willy Berggren

Pär (inte verifierad)

tis, 2015-03-10 11:05

1. Glöm inte Skolidrottsförbundet!

Klart att idrotten kan bli än bättre. Men som vanligt kommer jag med lite mothugg och tips. För punkterna 1 och 6 (och även till viss del den "östtyska idrottsskolan") finns ett förbund inom RF som jobbar med frågorna. Och som med en lite större pengapåse skulle nå ut än bättre med bättre folkhälsa, bättre skolresultat, fler utövare och mer glädje som följd. Varför uppfinna hjulet när det bara behöver förfinas? Läs mer på skolidrott.se och www.skolidrottsbloggen.com Fråga: Utöver Idrottslyftet, var tar vi övriga pengar?

Urban Bengtson, Umeå (inte verifierad)

tis, 2015-03-10 11:56

2. Idrotten kan bli ändå bättre

Håller med och kan berätta att jag som styrelsemedlem i Umeå Simsällskap i början 1970-talet initierade en motion kommunpolitiker sedan lade och gav klubben en föreningskonsulenttjänst till 75 %. Så att statligt stödja till klubbtjänster är bra. Bra vore också att samhället, via RF och specialförbunden, agerar mera, bättre, tydligare och för barns/ungdomars bästa ifråga om anläggningar, existerande och nya. Och då i multisådana som WB menar, gärna nära skolor och vid utemiljöer, men inte i trafikfarliga lägen och inte i omgivningar med alkoholnärhet, t ex citylägen. Genom att RF inte godkänner statliga bidrag för farliga/dåliga idrottsmiljöer tvingas lokalpolitiker till omprövning och nytänkande samt att föreningar då har bra verktyg för att påverka till det bästa för idrotten.

Olle Ekengren (inte verifierad)

tis, 2015-03-10 22:39

3. Idrottspolitiskt handlingsprogram

Planeringen av evenemang och stora mästerskap hör nära ihop med anläggningsfrågan, alltså måste man ta ett större grepp än nu. Kommunerna har huvudansvaret enligt gammal tradition, vilket kan leda till suboptimering. SKL efterlyser ett idrottspolitiskt handlingsprogram, inte minst med anledning av ständigt ökande krav på arenorna som uttrycks i tävlingsbestämmelser för olika sporter och nivåer. Kommunernas stöd till idrotten (kapital-och driftskostnader) är fem gånger så stort som det statliga stödet. En ny organisation för anläggningarna skulle troligen leda till en omfördelning av olika stöd, inkl. statens stöd till kommunerna. Om det blir mer idrott i skolorna kan pengarna från Idrottslyftet överföras till finansiering av infrastrukturen. Till denna kan även räknas klubbarnas fasta kostnader för tränare och administration. Följaktligen måste en del av nuvarande LOK-stöd omföras, såvida inte staten skjuter till nya pengar. Stödet till elitidrotten är ett knepigt kapitel. Att få fram idrottare i världsklass i alla grenar skulle förmodligen bli så dyrt att det inte blir något över till breddidrotten. Exempelvis har tennisens förbundstränare Fidde Rosengren gjort ett jättejobb de senaste två åren och DC-laget har gjort stora framsteg, men behöver ytterligare något år på sig av hård träning och internationella tävlingar. Som Willy Berggren påpekar behövs det ett policybeslut om hur staten ska se på finansieringen av toppidrotten och vilken “avkastning” den kan ge. Till saken hör att våra svenska idrotter har varierande grad av prestige ute i världen, om vi nu ska tänka på exporten.

Christer (inte verifierad)

ons, 2015-03-11 10:30

4. BREDDEN förutsättning för ELIT

Hej Willy! Bra att du i dina artiklar är kontroversiell och framåt strävare och säger det många av oss tycker och tänker men i de sammanhang vi "gräsrotsledare" verkar inte har någon genomslagskraft. Vi är få "gräsrotsledare" som jobbar med dessa så viktiga framtidsfrågor. Den förening jag verkat i under många år SOLBERGA BOLLKLUBB skulle vara en helt annat förening om stöd kunde utgår till det du beskriver, nämligen en föreningskonsulent och tränare. En bra stabil organisation med fastlagda mål och regler dit vi alla vill nå. Vi har sedan några år tillbaka börjat vår resa in i framtiden och de ovan nämnda stöden skulle underlätta vår ideella arbete bland barn -och ungdomar och för bredd verksamheten.

Christer Bertling (inte verifierad)

ons, 2015-03-11 10:31

5. BREDDEN förutsättning för ELIT

Hej Willy! Bra att du i dina artiklar är kontroversiell och framåt strävare och säger det många av oss tycker och tänker men i de sammanhang vi "gräsrotsledare" verkar inte har någon genomslagskraft. Vi är få "gräsrotsledare" som jobbar med dessa så viktiga framtidsfrågor. Den förening jag verkat i under många år SOLBERGA BOLLKLUBB skulle vara en helt annat förening om stöd kunde utgår till det du beskriver, nämligen en föreningskonsulent och tränare. En bra stabil organisation med fastlagda mål och regler dit vi alla vill nå. Vi har sedan några år tillbaka börjat vår resa in i framtiden och de ovan nämnda stöden skulle underlätta vår ideella arbete bland barn -och ungdomar och för bredd verksamheten.
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.